jag önskar att jag kunde äta
Men nu har mitt immunförsvar givit vika och influensan vunnit. Gårdagen var hemsk, absolut fruktansvärd, och jag önskar att jag bara fick sova bort det här förfärliga viruset.
När jag väl blir frisk (om det någonsin inträffar) kommer min kropp att vara så utmärglad och spinkig att jag inte kommer kunna titta på mig själv i spegeln. Hoppas bara att den gul/gröna färgen jag har i ansiktet försvinner.
Nej, nu ska jag lägga mig i soffan och sova till något av de där ordprogrammen.
Jag tycker faktiskt synd om mig själv! Stackars stackars mig.
En måne full
Åh, när jag läser bloggar som Vilmas eller Lost Detectives vill jag bara lägga ner min värdelösa skitblogg.
Jag ska minsann hitta någon att skriva om jag också. Något meningsfullt.
Vänta bara.
Veggie girl
Kanske kikar någon köttätare i min blogg och kan förbereda sig på vad som komma skall.
I alla fall så har jag kommit på mig själv med att drunkna i gamla minnen och önska att jag bara kunde stanna där förevigt. Ni vet, stanna i känslan och bland människorna.
Nu ska jag sova, klockan är 19:09 och jag ska sova.
The gift of memories is an awful curse and with age it just gets much worse
Stability - Death cab for cutie
Leslie told me to let it die
Åldern och landet. Jag vill gråta.
Band of horses spelar på debaser medis 6 mars, jag dog lite när jag såg det. Och jag dog ännu mer när jag såg åldersgränsen.
and I can't believe you didn't know this too
Cause you know, I've been waiting for
something that hasn't come through
But it might come along soon
And until that, you will do
I can't believe it's not love!
Sitter och stirrar på mitt överfallsalarm som jag fick i julklapp. Undrar hur det låter, och undra hur tusan jag skulle kunna få igång det om det nu var så att jag blev överfallen. Man måste ju dra och så, kanske inte det lättaste om man har en fullvuxen man, eller kvinna, över sig.
"Ehm, kan du vänta en sekund, jag ligger på min nycklar heh..."
cherry blossom
Jag tror jag har övertalat mina föräldrar att ta med mig till Japan vid min 17-årsdag. Jag vill se körsbärsträden blomma!
oui mais moi
Fin kille, fin bild och NYTT ALBUM I MAJ.
BJÖRK.
Jag har fått höra att jag är lik en liten isländska med uppåtnäsa. Lite kanske, väldigt lite.
oh, oh, chéri
Idag när jag satt på tåget kom en såndär, biljettkontrollant (?). Alltså inte en konduktör utan den andra, som kollar något. Jag brukar nästan minst en gång i månaden stöta på dessa, biljettkontrollanter, och alltid frågar de efter leg. Och alltid svarar jag att nej, jag har inget leg.
För det mesta är de snälla men stränga, de läxar upp mig och säger att om jag skulle tappa min biljett kan vem som helst ta det och använda det. Ibland suckar de och fortsätter, eller hotar med att ringa mina föräldrar.
Åter till idag. Jag sov djupt och gott när jag hörde en mansröst försiktigt säga, "ursäkta". Jag vaknar, öpnnar ögonen men är fortfarande sömnig. Han ser urskuldrande på mig och säger att han behöver titta på biljetten, frågar sedan efter leg, och jag säger bara nej.
Men nu till det värsta eller bästa. Först blinkar han åt mig, SEDAN rör han min hand alldeles för länge och ger mig ett blygt leende. Jag blir så förvånad man kan bli när man är nyvaken, och förstår inte riktigt denna plötsliga vändning vårat möte fått.
"Eeeh" klämmer jag ur mig och flyttar på handen. "Det är lugnt" säger han och går. När han gått försöker jag gissa på hur gammal han kan ha varit, 20, 25 kanske? Han var inte slemmig iallafall. Lite kanske.
Det var då något nytt, hinner jag tänka innan jag åter lutar huvudet mot fönstret och somnar.
Oh, oh, Chéri - Francoise Hardy
My favorite knight
So much past inside my present
Jag åkte en station för långt idag, så jag fick springa ut och byta vid Skanstull. Virrpanna.
På tal om ingenting och allting tror jag att 2008 kommer att bli riktigt bra. En bra start måste ju betyda någonting.
Eller ingenting?!
Okej, eftersom virrpannan bosatts sig i mig borde jag sluta skriva nu. Så godnatt, mina 6 trofasta läsare!
The great Shakespeare
Ur En midsommarnattsdröm av William Shakespeare
HERMIA
Vad du är olik dig! Vad ska jag göra?
Var går den gränsen, om du hatar mig?
Hatar du mig? Min älskling, vad har hänt?
Jag är ju Hermia och du Lysander,
Och jag är lika vacker nu som nyss.
På en natt har du hunnit älska mig
och lämna mig - Gud, det är inte sant!
Menar du allvar? Att du hatar mig
och älskar Helena.
Å du din kräftsvulst! Skådespelerska!
Din kärlekstjuv som smög omkring i natten
och stal hans hjärta från mig! Nu förstår jag.
Hon har lagt märke till att hon är längre,
en liten aning längre än vad jag är
Och med sin längd, sin ståtliga figur,
sin jättehöjd, har hon förtrollat honom.
Vad ska jag göra?
Pjäsen som vi ska sätta upp på Calle flygare, och monologen jag har valt för mina intagningsprov.
Nåja, olycklig kärlek är inte alls svårt att relatera till. Känns som att det kommer gå ganska bra att sätta sig in i Hermias roll.
Hoppas.
Sjuan byts ut mot en åtta, men sen då?
2006 var så mycket bättre, och hur jag än försöker så kan jag inte sluta att jämföra åren. Det som stör mig mest är att de ju faktiskt bara är år. En vissa summa dagar. Känns nästan lite som att jag skulle börja summera varje månad när nästa börjar. Eller okej, inte riktigt så men nästan.
2006 var iallafall bäst. Jag tror nog att det alltid kommer vara det, och när jag är gammal och sitter inför döden kommer jag att tänka; "Jaa, år 2006, det var tider det."
Torris
Åh, jag visste inte att det var ett måste. Jag kanske är konstig som kan ha roligt utan att tvinga mig själv att dricka något som smakar piss, för att sedan tappa kontrollen över mig själv och inte komma ihåg allt det "roliga" jag gjorde, dagen efter.
new years eve
Försökte förtvivlat hitta en bra bild på mig och Malin tillsammans. UTAN RESULTAT.
