toujours

Sista inlägget innan jag åker. Kanske stöter jag på en dator där, kanske inte.

Så länge kan ni lyssna på fleet foxes som är så fina!

Adjö igen.

Idag öste det ner. Regn kom från alla håll och kanter, i mängder. MÄNGDER. Dropparna var gigantiska, det var vatten överallt. Varför, varför lyckades jag att tajma min ENDA uttflyckt utanför dörren idag med detta skyfall?

(Nu lyser minsann solen utanför mitt fönster, jag misstänker att någon där uppe vill jävlas med mig?!)

-95% av min garderob ligger i en väska.
-Pappa har rivit ut en sida med olika adaptrar ur en "Kjell och Company" katalog till mig. Imorgon ska jag besöka butiken för första gången i mitt lilla liv.
- Mitt hår är svart. Får kvälningar varje gång jag ser min spegelbild.
- Mamma har köpt en dusch gel till mig som heter "Happy Time"
- Två fina killar väntar i England!


Det kommer att bli nice. Något som inte är så nice är alla människor som kommit hem från Peace & Love nu och lägger in bilder på bdb och skriver i sina bloggar om hur f-aantastiskt det var. Jag. Vill. Också.
(Med risk för att låta som en gnällig_avundsjuk_flicka92 så vill jag bara säga att way out west faktiskt har bättre bokningar! Så jag ger alla Peace & Lover:are en interaktiv lipning! Hm!)

If you visit American city,
You will find it very pretty.
Just two things of which you must beware:
Don't drink the water and don't breathe the air.

Pollution, pollution,
They got smog and sewage and mud.
Turn on your tap and get hot and cold running crud.

See the halibuts and the sturgeons
Being wiped out by detergents.
Fish gotta swim and birds gotta fly,
But they don't last long if they try.

Pollution, pollution,
You can use the latest toothpaste,
And then rinse your mouth with industrial waste.

Just go out for a breath of air,
And you'll be ready for Medicare.
The city streets are really quite a thrill.
If the hoods don't get you, the monoxide will.

Pollution, pollution,
Wear a gas mask and a veil.
Then you can breathe, long as you don't inhale.

Lots of things there that you can drink,
But stay away from the kitchen sink.
The breakfast garbage that you throw in to the Bay,
They drink at lunch in San Jose.

So go to the city, see the crazy people there.
Like lambs to the slaughter,
They're drinking the water
And breathing cough the air.

Jag har hittat en ny kärlek, den genialiske Tom Lehrer (amerikansk musiker OCH matematiker). Hans storhetstid var väl någongång under 50, 60 - talet, men på något sätt är hans musik fortfarande aktuell. Han var före sin tid helt enkelt.
Nåja, ni kommer att förstå efter att ha tittat på denna video (lyssna på texten, texten är grymmare än grymmast).

First we got the bomb, and that was good
'Cause we love peace and motherhood
Then Russia got the bomb, but that's okay
'Cause the balance of power's maintained that way
Who's next

France got the bomb, but don't you grieve
'Cause they're on our side, I believe
China got the bomb, but have no fears
They can't wipe us out for at least five years
Who's next

Then Indonesia claimed that they
Were gonna get one any day
South Africa wants two, that's right
One for the black and one for the white
Who's next

Egypt's gonna get one too
Just to use on you know who
So Israel's getting tense
Wants one in self defense
"The Lord's our shepherd," says the psalm
But just in case, we better get a bomb
Who's next

Luxembourg is next to go
And, who knows, maybe Monaco
We'll try to stay serene and calm
When Alabama gets the bomb
Who's next, who's next, who's next, who's next

Hej mina kära läsare.
Det har varit en liten omdeveten bloggpaus ett tag nu, och tyvärr lär den fortsätta ett tag framöver. Vi har, som jag kanske nämnt i tidigare inlägg, skaffat en sommarstuga. Vilket innebär total isolering från i stort sett allt som har med Internet att göra! Att jag fick chans att skriva ett lite hastigt inlägg nu beror på att vi är hemma en snabbis för att fixa prylar.
På torsdag kväll kommer jag hem.
På tisdag (nästa vecka) åker jag till Oxford och blir borta i tre veckor. Det ser alltså inte så ljust ut för bloggen, men efter allt detta kommer jag att ha desto mer att skriva om, så håll ut.


Adjö för nu.

Jag fick ett sånt sug efter att se Lost in Translation helt plötsligt. Det kanske är vädret som varit idag, det påminner ju faktiskt lite om det som är i Tokyo när Scarlett strosar omkring där.

Idag grät jag. Det var inte för att jag kommer sakna min klass så mycket, eller skolan, eller själva Mariefred. Nej, det kommer jag klara mig hur bra som helst utan faktiskt. Men när Anna Malmrot kramade om mig och sa; "Jag kommer att sakna dig, gumman" kändes det nästan som att någonting brast inuti mig. Hon menade verkligen det hon sa, det hördes och liksom på något sätt.. Svårt att förklara utan att låta som en fullständig mes, men orden fick mig att inse att det är slut nu. Tryggheten som jag har levt i de senaste 9 åren går jag ifrån nu.
Anna är så underbar , så bäst, och hon är den enda jag önskar att jag kunde ta med till Södra.

Jag orkade inte ens stanna efter det.
Ett nytt liv börjar i Augusti. Läskigt men underbart!

Idag har jag spelat the sims för första gången på väldigt länge.
Det fanns en tid för längesedan då the sims var en stor del av vardagen för mig, jag vill inte påstå att jag var beroende, men något därintill. Jag spenderade timmar framför datorn, ivrigt byggandes på hus och familjer. Jag kommer speciellt ihåg en familj jag gjorde, Svensson hette de (fantasifullt - jag vet). Herr och Fru Svensson hade 6 barn till att börja med (man kan maximalt ha 8 simmar i ett hushåll, så jag fick inte plats med så många fler) och när Herr Svensson dog hade barnaskran växt till 20. 20 barn! Jag var mäkta imponerad över mig själv som hade lyckats stå ut så länge med familjen, och nu tänkte jag minsann forsätta att utöka det gigantiska Familjen Svensson släktträdet. Tonåringarna skickades iväg till universitet, (deras plats i familjen togs på en gång upp utav ett nytt spädbarn) och när de var färdigutbildade där bildade de sina egna familjer. När Fru Svensson slutligen dog hade hon ca 18 (!) barnbarn. Under min Familjen Svensson period ägnade jag inte en endaste tanke till resten av familjerna i mitt kvarter, Svensson hade gjort mig trollbunden.

Så kom den dagen då pappa kom hem med ytterligare ett expansion-paket, eller inte ens det, utan bara ett "prylpaket" med olika saker till simmarna. Detta innehöll julföremål, och självklart tände jag till vid tanken på att fira jul med familjen Svensson! Spelet installerades med en väldig fart, och när jag sedan satte mig för att spela upptäckte jag till min stora fasa; allt mitt sparade spel var borta. Det fanns ingenting av det jag så omsorgsfullt byggt upp. Nada. Rien. Zero.
Där satt jag, kanske 11 år, med ögon som frenetiskt rörde sig i cirklar över skärmen. Klart att jag inte ville tro det, att mitt Svensson-Imperie som jag kämpat med i nästan 1 år, var borta.
När jag tillslut kommit till fattning att det var borta släppte jag ut det elvaåriga monstret inom mig. Jag skrek på min kära fader, det var såklart hans fel, nu måste han fixa det. Efter flera timmar av lite avreagering gick jag och la mig, trött och illa till mods.

Därefter slutade mitt spelande.

(Idag har jag ett kvarter som jag har döpt till Gibbardville, ett Universitetsområde som heter Bellingham och en familj vid namn Huckaby som är på god väg att bli lika stora som The Great Svenssons)

    

ÅH TJOHO JAG FÖRSÖKTE SKRIVA ETT INLÄGG OM HUR MYCKET JAG HATAR PASTELLFÄRGER
FAST VEM BRYR SIG EGENTLIGEN?

Imorgon har vi historiaprov. Känns lite taskigt att de har lagt in den sista veckan.

Vi har köpt en sommarstuga i mariefred, har jag sagt det?

(kid of tomorrow)

"Dad always warned that it was misleading when one imagined people, when one saw them in the Mind's Eye, beacuase one never remembered them as they really were, with as many inconsistencies as there were hairs on a human head (100,000 to 200,000). Instead, the mind used a lazy shorthand, smoothed the person over into their most dominating characteristic - their pessimism or insecurity (sometimes really being lazy, turning them into either Nice or Mean) - and one made the mistake of judging them from this basis alone and risked, on a subsequent encounter, being dangerously suprised."

- Special topics in calamity physics

Min favoritbok, fördjupade studier i katastrof fysik.

Oh darling who needs joy?
Who needs a perfect girl or boy?
And who needs to draw, that person near, not I
Because they always disappear, not I

Jag har varit sämst på att uppdatera. Men lyssna på, Razorlight - who needs love? Den är svängig.