crawl crawl back

Jag ska packa nu. Jag ska packa ner två tröjor saknad och mina byxor med ångest och en tjocktröja av nu-släpper-jag-taget-föralltid. Packar ner böcker där det bara står om oss och min snälla-förlåt-mig-jag-älskar-ju-dig klänning, perfekt för tårfyllda kvällar på irländska pubar.
Stoppar ner en halsduk också, så att jag kan svepa in mig i du-bryr-dig-inte-längre.

sorglig

Jag ser dig men du ser inte mig och jag sjunger för dig men du hör inte mig och jag väntar på dig
men du väntar inte på mig.

hela världens hunger


ni gör mitt liv värt

Mår så bra när ni är här och skriker och spelar. När vi kan ligga i sängen och hålla om varandra och prata om musik och amsterdam och du kanske masserar min nacke lite. Vilken trygghet, för jag vet att den dagen jag faller så står ni där med plåster och kuddar och den dagen jag gråter rusar ni till mig med näsdukar och när jag skrattar skrattar ni med mig. Vi gör om löparö-filmklipp till resereklamer och dricker te och spelar party alias tills våra röster försvinner i alla ordbeskrivningar och skratt.


stanna hos mig

Jag önskar att man kunde spara avbrutna vänskapsband och kärleksband, plasta in dom och ha dom på den finaste platsen i sitt rum. Alltid gå dit när det känns hemskt, när man har blivit främlingar eller fiender eller något annat, gå dit och ta ett band och veta att personen alltid finns där. Hur osams eller främliga man än blivit så kommer alla vänner och kärlekar alltid vara och förbli speciella i de där banden.
Föralltid.

sånt man säger

Du tryckte min hand och sa "jag har tänkte på dig varje dag i tre år"
Men det är ju dåtid, de åren har redan gått.
Nu då?

jag är


högstämd, gripande, rörande, känslosam, fylld av patos, lidelsefull; högtravande, melodramatisk, svulstig; löjeväckande, ynklig, ömklig, misslyckad

hela natten älskling

Varje dag i några veckor har jag sökt igenom posthögen som brukar ligga framför mina fötter när jag kommer hem från skolan. Varje dag har jag vetat att det ska komma, att det ska ligga där bland mina skor. Känt hjärtat i halsgropen, känt blodet pulsera osv. Men det har alltid varit en besvikelse, fram tills nu.
Idag när jag slutat att hoppas och nästan gick förbi högen, så låg det bara där, och jag visste att det var ifrån dig.

Men hur kunde jag veta? För du är precis som mig, och jag hade gjort samma sak.

döden berövar oss möjligheter

Idag stod jag på stora scenen på stadsteatern och såg ut över alla de där tomma stolarna och blev nästan lite tårögd.

älskade


WEMIGHTASWELL

Vi gick på Dalì utställningen och jag kände mig så fin där brevid dig. Men det är så svårt när hjärtat drar åt två olika håll, förstår du?

idag avslutade?

"Jag behöver hjälp med en läxa nu. Jag ska skriva en novell med mycket miljöbeskrivningar, vad ska jag skriva om?"
"Du kan skriva om en hund som vill gå in i lägenheten. Eller Stockholm utan vatten. Om det lilla huset med en parabol, om en bro som vibrerar när tjocka män går över"
"Om den snygga killen som står framför mig."
"Tror du att det räknas som en miljö?"

Hans mörka siluett som försvinner bakom den tunga grinddörren ut mot gatan. Dagsljus, ljudet av vind som blåser. Doften av avsked, hjärtat som bryts ner lite när hon måste vända ryggen åt honom.
Varför är allt så komplicerat?

skulle aldrig bli så

Allt är så svårt. Kan inte hålla kroppen ifrån sådant som gör mig ledsen och idiotisk, kan inte sluta titta på människor som har allt det som jag inte har som är mycket finare än jag. Kan inte sluta kyssa dom som kallar mig perfekt och dom som kallar mig idiot. Är den anledningen okej? Kan ni förlåta mig för allt dumt jag gjort de senaste veckorna då? Lovade alla att jag inte skulle vara den som stod på knä tillslut, men nu gör jag det i alla fall och är så sorglig.

första mötet

Är varje kärlek likadan? Kan jag se på dig om tio år och veta hur starkt jag kände när jag ser på dig nu? Är kärlek en lek? Kan kärlek döda på låtsas i så fall?


STRÖMMAR OCH MOTVINDAR

MINA VACKRA HERRAR OCH GLÖMSKA DAMER, LÅT MIG PRESENTERA EN MONOLOG I TVÅ AKTER SOM HANDLAR OM HUR MAN FYLLER ETT TOMRUM MED POESI OCH SPRINGER TILLS BENEN FALLER SÖNDER I MOLEKYLER
EN PJÄS I HUR MAN LYFTER FRÅN MARKEN SAMTIDIGT SOM MAN FALLER
EN HANDBOK I DUMDRISTIGHET (OCKSÅ KALLAD ROMANTIK)

En pjäs av och med Agnes Ström.

för alla som börjar på ljudet "f"

"Bra, jag ringer dig imorgon och tänker på dig ibland när jag slår i tån eller hittar en tjuga på gatan och ibland annars också"

finaste


för att du inte är svår

"Saknade dig en del idag. Gick in i en dörr och kom på sämre tankar"

varför tar sommaren slut



Sommaren tar slut, men vi kan ju alltid låtsas och supa på varandras innergårdar och ha grillkvällar tills det är så mörkt och kallt att vi åker någon annanstans och dansar och svettas fast inomhus. Den glöms bort så fort.

det är över nu och jag som aldrig gillat nostalgi jag gråter nu så släck mitt ljus

Förstår inte vad det är i mig som sliter och drar och håller fast i dig så hårt. Jag sprang ner för grusvägen som ligger precis intill golfbanan och har ett dike på ena sidan och häckar på andra sidan och skrek ut hur orättvisst du är.
Det är menar jag.
Ibland glömmer jag bort allt sådant där och tänker att vi kan åka till Berlin och kyssa varandra på övergivna nöjesfält och dansa på trånga tyska svartklubbar och klippa hål i våra tröjor.


ISTÄLLET anklagar du mig och jag dig och nu kan jag inte ens se på dig ordentligt. (Jag vill så gärna hata dig)

älskade ängel



Fick brev idag från världens bästa vän. Utan dig skulle inte solen lysa lika klart eller himlen vara like blå och jag skulle knappt kunna gå.. Älskar dig.

blaha

Du är så vacker.

lets go somewhere

Min mamma skriker och jag lyssnar
det är alltid så
för jag orkar inte
om jag skrek skulle det vara som ett slags bränsle för henne
det bara kommer mer, hon triggas upp
Så därför lyssnar jag.

Ibland så tycker jag det är lite orättvisst, att hon får vara arg och inte jag. Att hon kan skrika utan att helvetet bryter ut.

Orka.

Håkan

En sista mening i en monolog ett farväl ett goodbye utan det där som är good något nytt som springer in men bara dårar rusar in och då kanske jag är en dåre för du rör dig inte ens framåt men slipper i alla fall känna och jag, jag känner så jävla mycket hela tiden. Så du skriker och viskar för du är full och jag är full och neonskyltar på gatorna sänder ljus till mig och skatorna alla dansar för stockholm brinner (under marken, snart rasar allt och vi får flytta till frankrike)

KÄRLEK ÄR ETT BREV

VAD JAG BRYR MIG OM NU
ÄR ATT SE DIG GRÅTA
FÖR JAG HAR GRÅTIT! OCH DU RINGDE ALDRIG!
VAD JAG BRYR MIG OM NU ÄR ATT DU KALLAR PÅ MIG
ÄVEN OM JAG INTE KOMMER TILLBAKS TILL DIG

ÄR ATT DU KALLAR PÅ MIG
ÄVEN OM JAG INTE KOMMER TILLBAKS TILL DIG

re:stacks

En gång fick jag för mig att solen alltid sken när vi träffades. Försökte dra mig till minnes någon dag som den inte hade gjort det, kunde inte komma på ett enda tillfälle.
3 månader senare hittar jag en hel mapp med bilder på dig och grått regn i bakgrunden. Tänk att jag aldrig såg det.

tiden rinner

Eller hur jag drunkar i dina ögon men samtidigt inte kan släppa tanken på rummet i dalarna och hans ansikte som blänkte av feber och ögonen som inte såg mig genom dimman.
Och hur mycket du ser.

RSS 2.0