Om jag skulle få kyssa dig
Okej. Jag ger det till 8 februari, då måste jag ha gått vidare. Då får mitt liv börja på riktigt. Tills dess får jag ha ångest och jag får gråta och jag får längta efter hans jävla armar.
Bara ett minne
Vi gick på Sveavägen, eller jag tror i alla fall att det var det, vi var nära Hötorget och den kyrkan som ligger där. Det var förmiddag en lördag och sen höst, luften var krispig och det ångade om våra andetag. Huden som inte var täckt med lager av tyg började sticka efter vår långa promenad. Hand i hand gick vi, precis som vi gjort säkert hundra helger innan, men just denna dag minns jag så tydligt. När vi kommer till ett övergångställe ber jag dig om en kyss, och då kysser du mig. Går inte att beskriva hur värmen från din mun fördes över i mig. Hur fantastiskt mjuka dina läppar var, är. Minns att knäna vek sig under mig.
Det förvånade mig att min kropp fortfarande kunde reagera så starkt på en kyss från dig. Kärleken för dig slog till mig, fastän vi kysstes dagligen var denna så unik. Pirr, det pirrade i hela mig för en sekund. Känslan av att vilja ha mer.
You do something to me
Har börjat tycka att det känns okej att gå ifrån dig på kvällarna, det känns okej att åka hem själv, somna själv och vakna själv. Jag klarar det och ibland tänker jag inte ens på det. Det känns okej att hälsa i förbifarten, att inte prata i telefon varje dag eller ens smsa. Det är okej, det gör inte ont längre.
Men när jag ser dig sitta och prata med henne, då finns det inget i hela världen som är okej längre. Allt blir svart och jag mår illa, ser hur du ler, lyser och rör om i håret med handen. Det är så äckligt tydligt vad som pågår och det gör mig galen, kan inte fokusera på något. Vill bara springa därifrån för att slippa se det, det värker i varje kroppsdel. Så jag undrar när, NÄR kommer sådant att kännas okej? För just nu känns det mest som att jag går sönder.
Lycke katta katta lycke
Fifteen minutes with you
Det hela känns så idiotisk fastän jag sa till dig att jag var trasig och inte ville ha något. Bara någon att sitta i en säng och pussas med på söndagskvällar. Men du var tråkig, förlåt igen, men du är tråkig. Trodde först att det skulle vägas upp av din finhet. Den enda kvällen du var riktigt full och rolig åkte du hem, du sa att det blev för mycket. Ibland tänker jag att jag aldrig någonsin mer kommer att bli lika kär i någon som jag var i A, att jag helt enkelt får nöja mig med det här, lite likgiltigt men ändå mysigt. Inte ensamt i alla fall. Sen så tänker jag att jag aldrig kan bli kär igen. Då gråter jag, för ibland förstår ni känns det bara så jävla hopplöst.
Mozarmy
Nothing's changed I still love you oh I still love you, only slightly less than I used to, my love.
Håkan säger och Mozza säger
Du köpte en tandborste till mig. En pytteliten gest, men också en tanke om att jag skulle vakna hos dig flera morgnar efter denna. Eller så tyckte du bara att jag hade en olidligt hemsk andedräkt.
Jag låg kvar i sängen när du gjorde i ordning pannkakssmet, när du var klar kom du in och kysste mig. I nacken, på magen, låret, kinden, pannan. Så fin var du, och det tänkte jag på hela tiden. För fin, för snäll, för trygg.
Jag låg kvar i sängen när du gjorde i ordning pannkakssmet, när du var klar kom du in och kysste mig. I nacken, på magen, låret, kinden, pannan. Så fin var du, och det tänkte jag på hela tiden. För fin, för snäll, för trygg.
Om jag kunde önska
Tomt i rummet tomt på gatan tomt i butiken tomt i sängen tomt i badrumsskåpet tomt i tankar tomt i hjärnan tomt i hjärtat tomt i mig
Brighton
fint citat
“Att någon skulle sova naken med den vi älskar förmår vi inte föreställa oss” – Stig Dagerman
