jag är inte på way out west
Jag tar bort insagram-appen i rädsla för att se dig och din nya tjej där, någonstans, bland alla filmer på festande människor.
Går istället in via webbläsaren. Fulla människor knäppor upp skjortor, skriker, skrattar, går nära kameran. De beter sig som vilddjur, festivalens regler är anarki. Jag dricker kaffe i sängen på morgonen och ryser när en väns efterfest dyker upp på skärmen. Är jag också så enkel? Är jag alltid bara en fylla bort från att bete mig som en idiot?
Jag vill fly från dom, jag vill alienera mig från alla hipsters på festival, från de som kollar i kors och snubblar över stolar i deras jakt efter någon att hångla med på yaki da's dansgolv. Eller de som girigt dricker gratisdrinkarna på nöjesguidens dagsfest tills de sluddrande knappt kan ta sig därifrån.
Men jag är dom, en del av varje persons pinsamma fylla.
