BUT I'LL TRY SELLIN' IT ANYWAY

Jag har fått en tåg-kompis.
Jag har ingen aning om vad han heter, fast vi har åkt tillsammans i flera månader.
Han är en liten kille som går i fyran (också i ljuvliga mariefredsskolan, vilken han verka tycka är guds gåva till mänskligheten) med skilda föräldrar. Pappan bor i Stockholm och mamman i Quecksta, så var tredje vecka (eller nåt sånt) pendlar han från Stockholm till Mariefred. SOM JAG!
Men, var jag vill komma är att han är sådär lill-vuxen. Läser Metro och förklarar världsvant för mig hur jag ska göra med pendlarkortet. Går upp klockan 6 på morgonen (frivilligt) och åker tunnelbana från ropsten (ensam och frivilligt) till t-centralen, tar sedan tåget från t-centralen till Mariefred för att gå i skolan! (FRIVILLIGT) I våran kassa skola! Jag har verkligen inte hjärta att säga byt medan du kan, till honom.
Iallafall så tycker jag att detta är ganska imponerande för att vara en tioåring.

Tyvärr börjar vårat tågande (haha, tågande) gå överstyr. Numera försöker jag sätta mig lite undangömt så att han inte ska hitta mig. Hukar inklämd i ett hörn bakom någon stor kille, sätter mig på övervåningen där det nästan alltid är fullt. Men det är inte så att jag inte tycker om hans sällskap, jag tycker bara bättre om lite ensamhet. Det är faktiskt ganska krävande att åka med honom, då jag måste nicka, svara och fråga honom saker hela tiden (annars pratar han rakt ut, i tron om att jag lyssnar och det är värre). Så jag försöker alltså lite diskret att undvika honom.
UTAN RESULTAT, han lyckas aalltid hitta mig. Efter att tåget har åkt några minuter, och nästan är framme i Flemingsberg kommer han släntrandes med sin Kalle Anka väska. Det syns på långa vägar att han har letat igenom hela tåget efter mig..
- HEEJ AGNES, sitter du här?! säger han sedan i ton som ska verka "nämen-stötte-jag-på-dig-här"-aktigt. Jag, som får hemskt ont i hjärtat av att se hans genuina leende pressar fram ett jag också, dock inte lika naturligt.
- Heej..du. Sedan ger han sätet brevid mig onda ögat och jag tvingas pressa ner mina väskor vid fötterna.
Jag kan inte ignorera honom, han är ju så söt och snäll och allt det där. Men det är något hos honom som bara är för mycket, och att jag tycker så om en tioåring ger mig fruktansvärt dåligt samvete.
Vad elak jag är. Usch.

Idag såg jag ett par på tunnelbanan som såg ut som Jan Guillou och Edith Piaf. Wicked.

and you'll panic and throw your own shit at the enemy



21:24

Alltså. Min. Hjärna.
Ledsen, men när hjärnan har kommit tillbaka från the vacey kanske det blir ett inlägg.
Tills dess måste alla ni som vill ha julstäming OCH bra musik lyssna på min favorit jul-skiva;
Maybe this christmas (med b.l.a the raveonettes, ron sexsmith, rilo kiley!)

Tack.


Give up

image17

St Erik

Kom nyss från öppet hus på St Erik. Verkar vara en riktigt bra skola, dock ganska stor. Inte alls lika mysig som Stockholms Estetiska.
Ja, gymnasieval är något jag har lite ångest över. Eller mycket.
Sedan är jag livrädd för att inte komma in på någon teaterlinje, och tvingas gå en teoretisk linje i tre år.. jippi.
Detta bekymrar mig faktiskt så mycket att jag valde att blogga om det, dela med mig av det liksom.
Jaja, curtains down för ikväll.

free music

Let the seasons begin

Ni vet när man har arslet fullt med grejer man måste göra?
Och när hjärnan hela tiden säger åt en att, "gör det nu" men kroppen liksom har sin egna vilja?
Idag har min kropp varit riktigt olydig måste jag säga. Bara spelat gitarr och gått omkring i väntan på bättre tider
Trots en påmanande tanke om alla uppkommande prov i bakhuvudet.

Ja, snart ska jag väl kolla på Parlamentet och se ifall Björn Gustafsson är med idag.
Hoppas det

New order

new

NEW ORDER - AGE OF CONSENT

You are what you love - Jenny jenny jenny lewiss

354757-12

'im fraudulent, a thief at best
a coward who paints a bullshit canvas
things that will never happen to me
but at arms length, it's tim who said
i'm good at it, i've mastered it
avoiding, avoiding everything

but you are what you love, tim
and not what loves you back
and i'm in love with illusions
so saw me in half
i'm in love with tricks
so pull another rabbit out of your hat

Have mercy no. 2

Hon testade mina skor och skrek rakt ut;
- HAHAHAH!!!!! VEMS ÄR DOM HÄR?! HAHA CLOWNSKOR!
Klev klumpigt ur dem och stapplade ner i hennes slitna coq sportif.
- Fan vad det luktar om dig!
- Haha, jaaa VET! jag och min kille drog en snabbis innan jag åkte. Fniss Fniss
Fniss Fniss och mer Fniss
- Jag har ciggen
- Va?
- JAG HAR CIGGGEN!!!! hahahaaaa
Fniss igen. Stappel igen. Upp med cigg och tändare.
Självklart är de bäst på teater också. Hur skulle de kunna undgå det? Hela deras liv är en enda stor
jävla tragedi.

Curtains down.

Elephant gun



If I was young I'd flee this town

Min dag

 -  Vaknade
- Åkte till skolan, tunnelbana, tåg, buss, framme
- Övertygad om att vi hade fysik skyndade jag (försenad) till fysiksalen, för att upptäcka att vi minsann inte alls hade fysik. Elevens val var tydligen idag, vilket jag hade råglömt.
- Hade elevens val
- Hade kör
- Åt lunch
- Hade kör igen
- Åkte hem i min ensamhet
- Köpte en lussebulle
- Åt lussebullen samtidigt som jag läste om första världskriget
- Sov. En power-nap!
- Gjorde ALLA räkna med kraft, eftekt och arbete uppgifter (fysikgrejen som ska vara inlämad imorgon)
- Spelade gitarr
- Satte mig framför datorn (där sitter jag ännu)

Yes. Himla intressant dag måste jag säga, jag vet att ni sitter där hemma och tänker "MEEEER AGNES, berätta MEEEER!!!!!" Men sorry. Det var allt för mig. Godnatt


SOMEONE STILL LOVES YOU!


Favoritskivan JUST NU; Someone still loves you boris yeltsin - Broom
Den är sjukt bra för att vara inspelad i en av bandmedlemmarnas källare. Pigg och mysig, precis vad jag behöver i höstmörkret. Lyssna speciellt på oregon girl, som är min favorit.

image11


have mercy

Fysik boken ligger och stirrar på mig. NO-pärmen också, jag svär på att de har något emot mig.
- Agnezzzzzzzzzzzz prov vecka 48... vecka 48...
De viskar, låter lite ormliknande. Jag låstas givetvis att jag inget hört fast jag ändå inte har nåt särskilt för mig.
Jag tror att fysik boken och NO-pärmen får sova i hallen inatt


Changes

Elina och Tin var här i helgen. Det var mysigt.
Slog mig hur mycket vi har förändrats, och då helt plötsligt började min hjärna spela forever young på repeat. Fick passa mig för att inte börja snyfta.


354757-10

ljuvligt


I just adore my looks

Varför speglar sig alla av mitt kön och min ålder sig i tåg föstrena hela tiden? Är det bara jag som lagt märke till detta? (När det är mörkt ute blir tågfönstrena nästan perfekta speglar)  Det kan vara ganska intressant att se dem sitta där och tissla med kompisarna samtidigt som de är helt fokuserade vid sin spegelbild och inte missar en chans att rätt till håret.
Har fått ett och annat ont öga när de kommit på mig med att stirra på dem (vilket de inte så ofta gör eftersom att de är helt besatta av sin spegelbild). En blick i vilken man kan avläsa orden "skaffa-dig-ett-liv-tönt".
Det finns inget jag stör mig så mycket på som ytlighet. Fåfänga. Jag som hade bestämt mig för att sluta irritera mig på skitsaker som jag inte kan göra något åt, och definitivt INTE blogga om det.
Men I just had to get this of my chest.


If I could I would or if I would I could

Jag vill skriva något från insidan men allt kom bara ut som något från utsidan


Jenny Lewis

354757-8

Jenny Lewis

this christmas I really gave you my heart

Vad skulle du säga om jag slet ut mitt hjärta, slog in det i julpapper och gav det till dig i julklapp?
Det skulle förstås bli hemskt blodigt, men det är ju tanken som räknas. Skulle du titta åt ett annat håll och viska "tack.."?
Tyvärr kan du inte byta det, skulle jag säga. Det finns inget kvitto och ingen bytesrätt. Haha, vad trodde du egentligen, det är ju bara ett hjärta. Haha! bara ett hjärta!
BARA ETT HJÄRTA
Du hör ju själv hur George Michael sjunger om det, inget speciellt. Förra julen gav jag dig mitt hjärta, denna jul ger jag det till någon speciell. Nästa jul kanske jag behåller det för omväxlingens skull.
Man kan ju inte bolla omkring med det hursomhelst. Trots att det bara är ett hjärta.
Ja, visst är det komiskt att hjärta och smärta rimmar. Smärta är nog troligtvis det jag kommer känna när du glömmer mitt hjärta i garderoben, längst in.
Jag kanske struntar i att slita ut det. Du vet, never try never fail. Jag vill inte riskera att det ska ligga i din garderob att damma

ohoh sweetheart

Jag kan inte förstå det. Jag har fastnat i ett hål, ett stort hål och nu kan jag inte ta mig upp.
Jag liksom klättrar på väggarna hela tiden och är nästan uppe, när jag sedan tappar greppet och glider ner igen. Rakt ner i ett stort jävla svart hål.
Hålet, mina damer och herrar, vill jag kalla för VG+ hålet. (observera +)

Ikväll är jag återigen och fumlar vid kanten av hålet. Min engelska prao uppsats, är, helt fruktansvärt usel. Jag kan redan se Anna-Lenas "Very good" skrivet på högra hörnet.
What's wrong? Kan inte ni lärare förstå att VG+ är ett värdelöst uttryck. Pluset betyder ingenting, nada, zero, nothing.
Nej, nu faller jag igen.

de fäller kastanjeträd i allén framför skolgården

Jag kan inte prata. Jag svär att någon kröp ner i min säng inatt med en rulle taggtråd, körde ner en slinga i halsen på mig och drog upp och ner. För att avsluta verket tog de lite klister och sprutade ner det i näsan.
Kanske var det en ängel?
Det är hursomhelt ytterst frustrerande. Jag tas inte alls på allvar, utan alla bara skrattar åt mig så fort jag försöker klämma fram något ord.
Eller det var nog ingen ängel. Förstås!


hunnd.se

image4

image5

http://www.hunnd.se/

Never try never fail

Never try never fail
Vilket dumt uttryck egentligen. Hela mitt liv präglas ju av detta, att inte testa och inte misslyckas. För det är jag ju livrädd för, att misslyckas. Att kanske få ett "nej". Nej nej nej. Jag känner inte likadant, du är inte den jag trodde, jag vill inte se dig igen.
Men alla säger ju hela tiden att man ska ta chanser. Om du känner så, berätta det då! Gå på auditions! Lev livet! typ. Och det finns en del i mig som vill, springa, hoppa, ta risker, chansa och satsa. Men det är min rädsla för att misslyckas som vinner, alltid, toujours. Try vs. Fail
Därför sitter jag här och myser i självömkan och har absolut ingen annan att skylla än, ja
mig själv.

Gran canaria

Jag hatar att flyga. Du överlämnar ditt liv åt piloten, när du väl spänt fast dig kan du inget att göra än att bara åka med. Det är skillnad om man åker bil, för det första sker det ju på marken men du har också mycket närmare till föraren. Äh, jag har ju en förmåga att vara rädd för allt. Varför skulle flyga vara ett undantag?

Höstlovet spenderades i Spanien, närmare bestämt på Gran Canaria. Kom hem idag till snö slask.

l'espagne


RSS 2.0