I'll write you a song
Tänk att aldrig vara ensam. Jag är väl aldrig ensam egentligen, men det kan ju kännas som så.
Psykiskt. Ensam i hjärnkontoret typ.
Jag är ganska kass när det kommer till kärlek, men jag veet en sak.
Att man inte är lika ensam med det.
Ja, kärlek alltså.
Vad ska det bli av min blogg? Kommer jag skriva patetiska kärleksförklaringar till en "han" som ingen har den blekaste om vet det är, och alla blir förbannade för att jag bara skriver "han" hela tiden och inte hans namn. Jag blir iallafall förbannad på sånt. När de lämnar en frågande, "vem fan är han?! och hon?!" fegt.
En megatrött agnes + en blogg = no good.
Förlåt för mitt inlägg.
Jag har givetvis ingen att skriva kärleksförklaringar till. Fast jag kan ju låtsas, och låta alla tro att jag är hemligt förälskad i någon. Vad vet ni? Jag kanske är det.
Nej. Nepp. Jag orkar inte.
I don't know about falling in love but it comes to an end, I've been told.
Let's dance to joy division - The wombats (så o-balladigt det kan bli, passar inte alls med min sinnesstämning eller till inlägget. söta britter though)
men den är bra!=) låten alltså
Jag skulle nästan kunna våga mig kalla mig expert på att dölja budskap, det blir så mycket lättare att skriva då. Som i filmer med en seriemördare som lämnar lettrådar efter sig, vilket i slutändan leder till ett stort klimax. Seriemördaren(skribenten) försöker bygga upp ett förhållande till detektiven(läsaren). Då märker man ju ganska snabbt om detektiven verkligen vill lösa fallet eller inte. Eller något i den stilen, haha.
Jag såg dig I kyrkan i onsdags föresten. Märkte dig inte först, tills jag såg någon med mörkt långt hår slänga lite med luggen nere i vänstra hörnet. Det måste vara Agnes tänkte jag, och visst hade jag rätt.
Haha, vilken liknelse. Men intressant låter det! Jag får hålla utkik efter lite dolda budskap då, dock är det inte min starka sida.
Jag såg dig också! Tror jag iallafall, du stod nästan längst bak vid utgången? Fast du såg lite sur ut. Kanske missnöjd med föreställningen?
Japp, bar en svart skjorta och försökte se neutral ut trots att jag flina för mig själv hela tiden, kanske såg konstigt ut. Haha. Sen låg pulsen för högt och jag andades konstigt, måste varit er magiska föreställning som bidrog till det! Den var kanon, sådeså.
