toujours

P tar sig direkt in i hjärtat. 

Han kommer hem till mig efter jobbet på sjukhemmet och somnar. Jag smyger ut och handlar och kommer hem och lagar lasagne till oss. Vi dricker aloholfri öl. Jag vill hela tiden kyssa honom. Han kysser väldigt snabbt, och sällan, han föredrar nog annan närhet. 

Jag blir varm i närheten av honom. Måste ta av mig koftan. Tänker på hur jag ser ut. Jag tror han märker, att jag tittar bort ofta. Rädslan att möta hans blick för länge, tänk om han inte tycker jag är fin nog?

 

Har svårt att veta vad jag gillar, vad som är mina dealbreakers. Jag har alltid sett kärleken som något som drabbar mig, kan man ha preferenser? Inga jag någonsin fallit för har varit de jag trott de skulle vara. Men killar jag träffar har alltid vetat vad de gillar, hur deras partner ska vara, se ut, bete sig. Jag har blivit så perplex när de frågat mig "vilka egenskaper är viktiga för dig" eller "vad behöver du i en relation". Blind av kärlek kan jag inte svara, jag vill bara ha den, objektet för den sinnessjuka känslan jag känner. Inga av mina relationer har hållit. Kanske är det en dålig ingångspunkt jag har. Hänsynslös i min kärlek och lojalitet till en annan, ofta på bekostnad av mig själv. Det är inte så modernt.