toujours

Plötsligt är det mars och nästan vår. Vi fryser i våra tunna jackor och luras av solskenet, vi låtsas, vi tar varje chans som ges. Det blir kvinnodag och jag går i tåg och skanderar så högt jag bara kan kampen fortsätter!

Snart har det gått 6 månader sedan jag träffade honom för första gången. Jag tänker på det när jag sitter i solen på Järntorget och röker, när jag diskar, duschar, när jag ska somna och när jag vaknar på morgonen. Den här årstiden är ölens årstid och egentligen vill jag bara dricka och dansa, men halsen och hälsan säger ifrån.

Sval, vill jag vara.