toujours

Vintern i gbg är svår. Det regnar på tvären och mitt paraply blåser sönder.

Vi skyndar över järntorget, in i spårvagnen, av vid olskroken, över torget, uppför backen, uppför trappor, in i hallen, av med kläder, ner på sängen.

Någonstans där smälter vi ihop. Jag vet inte var jag börjar och han slutar.

Tunga andetag, han får mig att vibrera.

Vi repeterar.