Ett ihopkok av känslor
Ikväll är jag så ensam, ensam i min kropp som ser så bra ut bredvid din i spegeln.
Utanför toaletten på baren. Jag vill säga till dig hur mycket jag tycker om dig, hur kär jag är och hur strålande du är. Men allt som kommer ut är kallt och väl utvalt. Jag önskar att jag var fullare och du fulare. Jag önskar att jag var lika säker i mig själv som i mina känslor gentemot dig. När jag väntade på södermalmstorg höll mitt hjärta på att flyta ut. Det slog så snabbt att det tillslut la av och blev en pöl, ett mos, av hjärtmassa. En förmultnad muskel på vänster sida av bröstet.
Jag överdriver, det är det jag gör bäst. Men du är så fin att du får stockholmsnatten att bli ointressant. Du är så enkelt svår att du får min komplicerade hjärna att gå på högvarv.
Jag vill alltid gå på högvarv för dig.
Jag vill alltid missa stockholmsnatten för dig.
Mitt sinne kommer alltid vara lätt för de som inte vill in, och svårt för de som vill.
