Mår inte sådär längre
I tegnerlunden springer kaninerna på natten. Jag ser deras skuggor. Förundran i att de bor där, precis intill drottninggatan. Sveavägen. Rådmansgatan. På gatan ligger en röd seven eleven mugg. De har färg för singlar och för upptagna. Är man singel får man grön är man upptagen får man röd.
Precis som lamporna vid övergångsstället. Rött, stanna, grönt gå. Go! Kör!
Det finns ingen mugg för mellanläget. Den gula lampan. Finns det ord för mellanläget? Hur formuleras det? I mitt huvud valsar orden runt varandra för att försöka förklara den mugg som inte finns. Den där osynliga gula muggen som inte var nödvändig.
Jag ser dig i köket och vågar inte se dig. Men prata kan jag och gör jag, i ofullständiga meningar som jag sedan går och grämer mig över. Valsar orden i dig med? Tänker du någonsin på mellanläget?
Jag går förbi en rödvinsspya och mår illa. Jag tittar på breaking bad där de skär upp en killes hals med en brevkniv och jag mår illa. Jag tänker på dig och mår illa. Kanske är jag kär i dig sjunger Jens Lekman. Våren kommer nu säger de på tv nyheterna. Men varför är det fortfarande så jävla kallt?
