bajsmacka
Jag var tvungen att skriva detta.
Jag röker en cigg på götgatan. Det regnar och jag vänder upp huvudet för att möta dropparna, mitt i ett bloss. Jag tänker att jag måste släppa allt nu, du kan inte förbli speciell för mig för då kommer jag inte kunna leva. Sen så tänker jag på er relation, det svartnar i mig. Ikväll smsade du henne och du tänkte på henne men inte på mig, fast vi var på samma ställe. Vi stod bredvid varandra och jag såg, såg henne skriva och tänka. Ni kanske sover tillsammans nu, vad vet jag, det enda jag vet är min jävla svarta känsla. Hur kan man älska två personer så mycket och ändå känna så svart, inför dem?
Sen så tänker jag att det spelar fan ingen roll. Varför ska jag gå runt och må dåligt över någonting jag inte ens kan veta, eller ens ha någon inverkan på. Det spelar FAN ingen JÄVLA roll. Det tänker jag när jag går på gatan bredvid henne och vet att ni smsar och tänker på varandra och jag DÖR, jag dör, lite inombords, men ändå så vet jag att min känsla inte leder någon vart. Hur orättvisst är det inte? Kan inte någon låta mig slippa den äckliga vidriga svartsjukan, i alla fall?
Allt detta bor i mig. Jag vet att det förmodligen inte har med någon annan än mig själv att göra. Jag avskyr det, det är en del av mig själv jag skäms något så in i helvete för, men det hjälps inte. Inget hjälps. Det bara är så och jag får försöka hantera det.
Kommentarer
Trackback
