toujours

Jag vill nästan skratta för det känns helt fantastiskt, jag trodde aldrig någonsin att jag skulle kunna komma vidare. Även fast jag drömmer om dig varannan natt och tänker på dig dagligen, så sipprar allt som varit dig ut ur mig.

Jag minns inte hur du luktar! T.ex.

Fast häromdagen hittade jag dina glasögon i en låda. Då grät jag givetvis. Sen så fick jag för mig att jag skulle posta dom till dig. Sen så tänkte jag att du förmodligen inte brydde dig så mycket om dom, för då hade du frågat efter dom, och så har du ju andra par hemma. I nästa stund ville jag sova med dom! Kan ni tänka er något omysigare? Jag la dom på kudden bredvid mig ett tag. Men sen kände jag mig så löjlig, patetisk, konstig, galen och ångestfylld att jag lät dom ligga på nattduksbordet istället. Jag somnade och tänkte inte mer på det.