Om att dö
Har tänkt på dig konstant sedan igår. Kunde inte sova inatt, är inte hungrig. Ingenting funkar i mig, det är som att hela mitt försvar bröts ner igen. Samtidigt var det nog den bästa dagen på länge, ville inte hem, ville inte gå, ville inte träffa någon annan person i hela världen.
Men så ska jag inte känna, för det blir bara fel. Det gör mig så fruktansvärt olycklig. Hela kroppen känns slö, mitt hjärta flimmrar. Jag väntar på något, vadsomhelst. Mest att du ska ångra dig.
Kanske så vill jag bara ligga med dig. Fast igår när du blundade kollade jag på dig i smyg och tänkte på hur det känns att kyssa den där delen mellan kind och hals, dra näsan över käkbenet.
Håkan sjunger vad jag bryr om är dina armar om mig även om jag vet att jag måste glömma dig.
Kommentarer
Trackback
