Från england

Vi har vårt egna språk. Ingen annan förstår, det blir nog så när man är med varandra så mycket som vi.
Då gäller det att växa ihop på ett bra sätt. För just nu ser jag det inte som något dåligt att vara ihopväxt, man får ägna sig åt det man tycker bäst om i hela världen. Lukten på kinden precis bredvid munnen och näsan, att kyssa stubbet nedanför örat nära nacken, sova middag mot en varm axel, blir omhändertagen när saker känns svåra och få skratta åt saker som bara vi skrattar åt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0