anekdot
Du ligger brevid mig och snarkar. Jag undrar varför ett andetag bara blir en snarkning när man sover. Man tänker ju ju aldrig på hur man andas egentligen, så det borde ju gå att snarka i vaket tillstånd.
Jag tycker om dina små snarkningar. Får mig att känna mig trygg, som när man var liten och låg mellan mamma och pappa i deras säng och pappa snarkade så högt.
Det ekade i hela huset.
Kommentarer
Trackback
