toujours

Varje dag i några veckor har jag sökt igenom posthögen som brukar ligga framför mina fötter när jag kommer hem från skolan. Varje dag har jag vetat att det ska komma, att det ska ligga där bland mina skor. Känt hjärtat i halsgropen, känt blodet pulsera osv. Men det har alltid varit en besvikelse, fram tills nu.
Idag när jag slutat att hoppas och nästan gick förbi högen, så låg det bara där, och jag visste att det var ifrån dig.

Men hur kunde jag veta? För du är precis som mig, och jag hade gjort samma sak.