jag orkar inte slåss.
Idag snubblade jag rakt PÅ en kille.
I vanliga fall brukar jag inte bry mig särskilt mycket (jag snubblar rätt ofta, jag skyller lite på mina långa ben) utan säga ett högljutt "förlåt mig" och skynda vidare. Men idag trillade jag rakt i famnen på en stiiliiiig kille. En kille med randig tröja och chinos, en kille med lockigt hår och ännu längre ben än mig, en kille som lyssnade på Beirut och med en sån där nacke som man spanar in på håll och alltid undrar hur de känns att röra.
Han såg lagomt förvånad ut, men log i alla fall när jag stammade fram ett "ursäkta".
Jag hann även med kika på hans iPod innan jag stack iväg (Beirut - Postcards from italy).
Så, om den lockiga killen som blev påsnubblad av en stressad tjej idag vid medborgarplatsens tunnelbana, ungefär kl. 15.23 läser detta, ber jag så hemskt mycket om ursäkt (igen) och hoppas att du inte tror att jag är ett nutcase. För det är jag inte! Bara lite virrig och ostabil.
Förlåt mig!
