life is life
nöjd med mac

min mac <333333

min mac <333333

en snartonårings årstider
Det var nog april. I slutet av april.
Nu händer samma sak här utanför, fast det är så uppseendeväckande. Sol! Tänk att solen kan värma så mycket. Jag hade glömt hur torr asfalt såg ut. Och regn, det är så blött, nästan varmt. Jag förvånas över att det än en gång blir vår. Sen sommar sen höst och sen vinter igen.
vi är idioteeeeer
Jag tror inte på någonting jag hör
Jag tror inte på någonting jag läser
Jag tror jag aldrig någon gång har trott på att tro
Jag ber en bön när ingen ser mig
Du har också mörka hemligheter
Bäst att vara på den säkra sidan tron
Att gardera sig, att inte bränna broar
Folk är idioter
Lyssnar på kent för kent är braaa.
berlin

Så är det
Jag är livrädd för att leva och jag är dödsrädd för att dö
men älskling vi ska alla en gång dö
vi ska alla en gång dö!
SKÅL! BAXGREJ!
för två år sen såg en vårdag ut såhär

din hand öppnas och sluts
Komplicerade formulerade meningar i facebook inbox.
Inställt
Utställt
Framställt
Bakställt
Baksmällt. Baksmälla.
Jag vaknar av solen som skiner in genom ditt stora balkongfönster. Så konstigt att vara sammansvetsad igen. Jag får chansen att fylla tomma dagboksblad med sorgliga förhoppningar, igen. Att hoppas, ska mitt barn heta. Hopp.
du&jag
erövrar
vi
världen.
IDYLLEN







jag vaknade en morgon
Jag skulle skriva pjäsanalys nu, på direkten som Gustaf sa. Jag vill hellre tänka på ord som är noga utvalda och nerskrivna och postade just för mig. Meningsuppbyggnader på posten på papper som sedan ligger här på golvet i mitt rum.
(Jag drömmer om vägar utan slut jag drömmer om att jag är i samma rum som er och ni ber mig att gå)
jag bygger upp dig bit för bit igen
Och min säng är förstor. När jag köpte den så trodde jag att den skulle delas, precis som med allt annat. Men det finns ingen att dela något med här, här i mitt lilla rum. I mitt lilla universum. Lilla lilla lilla rummet.
alltebättreiberlin
Allt var upp och ner. Affärer öppnade inte förrän 12 eller lite när de ville. Ute började alla röja som mest vid tre, och höll på till någon gång på förmiddagen dagen efter.
Det kanske är en klyscha att åka till Berlin. Det spelar faktiskt ingen roll för jag har haft det så bra, bäst.
berliner pilsner













ingenting är bra nog det är deras slagord
JAG KASTAR STENAR I MITT GLASHUS
Jag tror att jag lyssnar för mycket på dödsmusik. Kanske sporrar det till mer liv. Jag ska leva nu, jag ska brinna, för min egna skull. Jag ska åka buss och flygplan och tunnelbana och taxi och jag ska dansa i neonljus och det ska snurra. Jag ska snurra. Alldeles ensam står jag, på mina långa svarta ben.
Det tar inte slut. Jag tror inte på slut, jag tror inte på döden. Jag tror inte på evighet. Jag tror på dans och alkohol. Jag tror på små små stunder av lycka, av pirr, av berusning. Imorgon är jag någon annan! Då finns inte ni. Ni tre.
Ni två.
Du. Dudududududududuudududu.
I slutet är vi alla ensamma. Men om man inte finns kan man inte heller vara ensam. Är det då bättre att inte vara vid liv. Jag vill så gärna leva. Mitt sjuttonåriga jag ska leva precis som i låtarna, det ska vara som i when we were winning och inte mannen i den vita hatten.
Tonårsromantik.
Tonårstragik.
BRINN HJÄRTAT BRINNNNNNN
De tycker allt är bättre i Berlin.
(Fast jag skulle säga att det inte spelar någon roll hur länge alla klubbar har öppet eller hur många secondhand butiker det finns eller hur mycket billig öl man kan köpa eller hur fri man känner sig när inte du är med)
inget slösas bort
Hur mycket vi än snurrar in oss i tankar kan vi aldig förutspå något. Vi tänker och tänker och tänker tills varenda tanke har utformat alla tänkbara alternativ som det skulle kunna tänkas ske, och trots det blir det aldrig riktigt som vi tänkt oss. Tänkt, tänka, tänkas. Tänka! Jag tänker. Stavas det verkligen så? Med ä?
Hur gör man för att sluta då? "Sluta tänk så mycket". Ja det skulle jag gladeligen göra om någon förklarade för mig hur man gör, mer konkret. Folk slänger ut sig alla dessa uppmaningar hela tiden utan att förklara. Vet verkligen alla hur man gör? Förutom jag?