toujours

Jag hade bara min svarta jeansjacka utanpå skjortan. Det var varmt, det hade varit vår länge så man tänkte inte på det längre. Kanske hade det inte ens varit någon vinter. Det var inget konstigt att kunna gå ut i converse och jeansjacka. Gräset var grönt och det fanns inte små snöhögar eller isfläckar att snubbla på. Det var inget konstigt att det var varmt, man var van.
Det var nog april. I slutet av april.
Nu händer samma sak här utanför, fast det är så uppseendeväckande. Sol! Tänk att solen kan värma så mycket. Jag hade glömt hur torr asfalt såg ut. Och regn, det är så blött, nästan varmt. Jag förvånas över att det än en gång blir vår. Sen sommar sen höst och sen vinter igen.