roses poses that's what you are
Självkänslan sviktar verkligen när jag sedan ligger bredvid honom i sängen. Jag pratar, fast jag är så jävla nervös nästan skakig (jag undrar om han känner det för vi ligger så himla nära varandra). Orden liksom forsar ur mig, en strid ström av skitsnack som jag inte kan stoppa. Samtidigt försöker jag se snygg och sexig (kan inte fatta att jag använder det ordet men det är sant, sexig) ut.
Jag hatar att vara så medveten.
Jag hatar att han är så fucking jävla skitsnygg.
Helvete. Tänker jag.
Han vill nog hellre ha min kompis. Han vill bara ligga. Jag är första bästa. Jag är egentligen för ful men han är snäll så han gör det här ändå. Jag är verkligen för nördig. För tråkig. Åh, skit, varför.
Jag har ju fantiserat om den stunden, stunden då den här människan ligger mitt emot och tar bort mitt hår från ansiktet med sin hand och sedan kysser mig långsamt men hårt och intensivt. Det blir oumbärligt för samtidigt som det inte finns någon annanstans jag vill vara kan jag inte njuta. Jag plågas snarare.
Kommentarer
Trackback
