Pirr
Sitter på golvet och tänker att på att han är på andra sidan väggen. Bara en liten vägg emellan oss. Sedan tänker jag på hans händer, på gitarren han håller i. Fy satan! När jag möter honom i köket och han ser på mig. Fan alltså. Jag måste vända mig om, jag kan inte se in i hans ögon för länge. Det går inte. Rodnande, går jag därifrån. Jag vet att han ser att jag blir nervös. Jag vet att han ser allt. Jag hoppas bara att det kan uppfattas som charmigt.
Kommentarer
Trackback
