Under en dunjacka
Jag såg dig på dansgolvet. Det var sent, klockan var kanske halv fyra. Jag hade druckit sedan klockan nio och nu var jag långt inne i fylledimman. Jag kände mig oövervinnelig och skitsnygg. Därför så stirrade jag tillbaka när jag såg att du kollade på mig. Höll kvar blicken länge, bara för att jag kunde, jag vågade, jag brydde mig inte.
Nästa gång vi ses är jag nervös och inte alls lika säker i min kropp. Jag snubblar och spiller och skrattar nervöst. Jag vågar inte se in i dina ögon för länge, några sekunder där och jag blir yr. Du är så vacker, du påminner mig om någon. När vi sagt hejdå fantiserar jag om vår första kyss. Rodnande går jag upp för ett snöblaskigt Götgatan.
Kommentarer
Trackback
